tisdag 17 juli 2007

Hur ska man läsa den här Bloggen?

Den här bloggen är skriven som en liten bok, rakt upp och ner. Den är alltså inte skriven i omvänd ordning som vanliga bloggar. Som upphovsman ger jag dig tillstånd att gärna skriva ut ett ex till dig själv, men du får inte skriva ut flera och sälja. Det här är gratis.

Det är en ganska lång beskrivning för att vara en blogg, men naturligtvis är den kort för att vara en bok. Vill du ha en kortare beskrivning så finns det en länk till en sådan i kapitlet "Vad är TA".

OBS! När du kommer till listans "slut", så ÄR det inte slut! Där finns en länk nere till höger där det står "Äldre inlägg". Tryck på den så kommer du vidare i texten.

I listen vid sidan av bloggen finns länkar till
  • Min andra blogg, som tar upp psykologi, politik, filosofi, kultur och liknande.
  • Min hemsida, till mitt och hustruns företag som bedriver psykologverksamhet, friskvård, utbildning, handledning och organisationsutveckling.
  • Information om kurser och nyheter från mig och Kerstin.
  • STAF, Svenska TA föreningen, vars hemsida har olika nyheter att bjuda på. Med denna sidas hjälp kan man finna terapeuter och transaktionsanalytiker runt om i (södra och mellersta) Sverige.
  • EATA, Europeiska TA föreningen, vars hemsida också har en del att bjuda på.
OBS! INGA KOMMENTARER KOMMER ATT BESVARAS I DENNA BLOGG!
Frågor kan ställas genom min andra blogg, där det finns en länk som heter "Fågor om transaktionsanalys" i listen till höger.
Du kan komma dit genom att klicka HÄR!

På gång i TA-världen


UTBILDNINGAR I TRANSAKTIONSANALYS
Scandinavian Institute for transactional Analysis

Läs mera! Klicka på länken! _______________________________________________________

Länk till STAFs kalendarium:

http://www.transaktionsanalys.se/kalendarium/2008/2008.html
_______________________________________________________

NÄSTA INTRODUKTIONSKURS I TA

kommer att hållas i
GÖTEBORG
den 11-12 februari 2010
För mera info, gå in på:
http://www.transaktionsanalys.nu/index.php?id=4


________________________________________________________


Vad är Transaktionsanalys?

Transaktionsanalys (TA) är en psykologisk teori som började utvecklas av den kanadensiske psykiatrikern Eric Berne under 1940-talet (se kapitlet "Vem var Eric Berne"). Efter hand som tiden gick fick han hjälp av alltfler villiga krafter.

Idag finns TA över hela världen och man kan examinera sig som psykoterapeut, pedagog, rådgivare och organisationskonsult på grundnivå, eller som handledare och utbildare. Flera europeiska universitet erbjuder också mastersutbildningar i TA.

En humanistisk teori

Att TA är en humanistisk psykologi innebär att vi menar att:

Människan är god innerst inne: Det lilla barnet är gott från början. Om det fick växa upp under ideala förhållanden skulle det förbli psykologiskt friskt (även om det förstås kunde ha hjärnskador och liknande). Vi har gott stöd för detta antagande från modern utvecklingspsykologi, se t.ex. Daniel Sterne "Spädbarnets interpersonella värld".

Människan har en fri vilja: Alla människor har en fri vilja som är en konsekvens av vår förmåga att reflektera över oss själva och ta beslut om vad vi vill vara och hur vi vill ha det.

Människan är ansvarig för sina handlingar: Även om vi får våra törnar under uppväxten och dessa resulterar i psykologiska problem, så kan man inte skylla bort sitt eget ansvar. Som den existentialistiske filosofen Jean Paul Sartre sa: "Man kan inte bestämma vad andra gör mot en – men man kan bestämma hur man ska hantera det."

Dessutom anser vi inom TA att:

Människor är kapabla att tänka och lösa problem: Förvisso kan man vara mer eller mindre begåvad, men även en person med mycket låg intelligens kan ändå tänka och lösa problem utifrån sina förutsättningar.

Förändringskontraktet

För den som vill gå i psykoterapi måste det vara hennes egna behov som styr behandlingens mål, men terapeuten måste förstås också kunna ställa upp på dem. Under alla förhållanden är det inte acceptabelt att terapeuten behandlar efter en generell mall om vad som är önskvärt och anses bra.

Därför gör alltid transaktionsanalytiker avtal med sina klienter om vad det är som man ska uppnå och om hur samarbetet ska gå till. Detta avtal kallas för Förändringskontrakt eller bara Kontrakt.

En heltäckande teori

En stor fördel med TA är att teorin är heltäckande. Här finns begrepp för att förstå såväl beteende, kommunikation och sociala system som inre dynamik, liksom förhållanden mellan olika nivåer. Detta innebär att man lätt kan svara på frågor som "Varför gör jag så här", eller t.o.m. "Vad ska jag säga när hon säger så till mig?". På så vis blir TA en mycket praktisk teori.

Att kombinera TA med andra teorier

TA är ett öppet system. Det innebär att det enkelt går att kombinera med andra psykologiska teorier. En del transaktionsanalytiker använder sig enbart av TA, och en del kombinerar det med psykoanalys, KBT, lösningsfokus, kroppsterapi, konstterapi m.m. På så vis kan TA även erbjuda ett tillskott till andra psykologiska inriktningar.

TA-litteratur på svenska:
  • Transaktionsanalytisk psykoterapi av Björck, Johnsson och Ohlsson (beställ på nätet eller i bokhandel.
  • Transaktionsanalysens grunder av Joines och Stewart (beställ från Lasse Åhnby, lasse.ahnby@telia.com)
  • Introduktion i Transaktionsanalys (endast 36 sid, någotmindre omfattande än denna blogg) av Stefan Sandström 60:- + moms (beställ på stefan@2san.nu).

Länk till STAFs sida "Vad är transaktionsanalys" som ger en koncis beskrining av TA:

http://www.transaktionsanalys.se/vad-ar-ta/vad-ar-ta.html

Språk och termer i TA

Transaktionsanalysens språk är vardagligt och använder sig av enkla termer och begrepp som ger tydliga associationer till vad som avses. Som vi ska se kallas t.ex. de 3 "jagtillstånden" för Förälder, Vuxen och Barn, vilket ger en fingervisning om deras karaktär. Ursprungligen kallades de för Exteropsyke, Neopsyke och Arkeopsyke, vilket ju låter mera vetenskapligt.

Över huvud taget är TA uppbyggt på ett pedagogiskt sätt, så att lekmannen snabbt ska kunna få en idé om vad det handlar om. Syftet med detta är att göra klienter delaktiga i förändringsarbetet. Motsatsen är att använda ett exklusivt (uteslutande) språk som blir obegripligt för lekmannen, vilket är vanligt inom psykologi och psykiatri. På så vis riskerar man inte att patienter/klienter kan ha grundade åsikter om det man gör, hur man gör det eller vilka värden som ligger till grund för det. Problemet med exklusiva språkkoder har t.ex. avhandlats av filosofen Michel Foucault (L'ordre du discours), tyvärr på franska, vilket gör även den en aning uteslutande för svenska läsare.

I transaktionsanalysen är varje människa först och främst sitt eget projekt och transaktionsanalytikern en konsult som kan hjälpa individen (eller organisationen) att uppnå den förändring som man önskar.

Jagtillstånd

Transaktionsanalysen delar in vårt psyke i tre typer av jagtillstånd som kallas Vuxen, Förälder och Barn. Tillsammans inbegriper dessa jagtillstånd all psykisk aktivitet. Ett jagtillstånd är ett sammanhängande system av tankar, känslor och beteendemönster.

Vuxenjagtillståndet (eller helt enkelt Vuxen) är ett jagtillstånd som helt är riktat mot nuet, utan att stå under direkt inflytande av sådant som har hänt tidigare. Vuxenjagtillståndet tenderar därför att vara rationellt, men har självklart även rum för känslor.

Barnjagtillståndet är system av tankar, känslor och, beteenden som är byggda på minnen från barndomen. När vi tänker, känner och beter oss som vi gjorde som barn är vi i våra barnjagtillstånd. Vanliga beteenden från barnjagtillståndet kan var att flamsa, leka, fnittra, spela boll, eller att gå in i någon hämning som bygger på vad föräldrarna ogillade vilket kan leda till att man rodnar, skäms, blygs, känner skuld eller otillräcklighet o.s.v. Det är normalt och friskt för vuxna människor att ibland vara i sina barnjagtillstånd.

Redan Sigmund Freud (1914) upptäckte fenomenet som ligger till grund för barnjagtillståndet även om han själv gick en annan teoretisk väg. Freud skriver:
"Vid en annan rad av drömmar visar analysen att själva den önskan som framkallat drömmen och vars uppfyllelse drömmen är härstammar från barndomslivet, så att man till sin överraskning finner att barnet med alla sina impulser fortlever i drömmen".


Barnjagtillståndet är ganska färdigt redan vid 5-6 årsåldern, men en del saker läggs ofta till under skoltiden och traumatiska situationer kan skapa nya barnjagtillstånd senare i livet.

Förälderjagtillstånd är system av tankar, känslor och, beteenden som vi har lånat från andra personer. Vi lånar vanligen många beteenden från våra föräldrar (eller dem som har varit i föräldrarnas ställe, t.ex. fosterföräldrar m.fl.). Även syskon, lärare, nära vänner bidrar med föräldrajagtillstånd, ja, t.o.m. ens egna barn kan bidra, när man t.ex. lånar ord och uttryck från dem. De viktigaste delarna av Förälderjagtillståndet är dock dem som man har fått genom sin uppfostran.

Vanliga uppgifter för förälderjagtillstånd är att innehålla värderingar och åsikter. Det är ju sällsynt att man helt själv hittar på en värdering - den bygger ju ofta på det man hört och valt. Likadant är det med kunskaper om HUR man gör saker och ting (t.ex. tar hand om barn, handlar, kör bil m.m.). Detta är ju vanligen saker som man har lärt sig av någon.

Som du ser är Förälder och Barn historiska jagtillstånd, medan Vuxen alltid riktar sig mot nuet. Det betyder att det inte finns några psykiska problem i Vuxenjagtillståndet – bara i Barnet och Föräldern. Där finns dock inte bara psykiska problem, utan en väldig massa resurser. Hela vår personliga historia är lagrad som Barn och Förälderjagtillstånd.

Detta innebär att de konflikter som vi kan ha haft som barn med våra egna föräldrar finns lagrade som minnen i olika jagtillstånd som vi fortfarande bär med oss. En del av dessa konflikter är lösta, men en del är fortfarande olösta och blir därför plågsamma. Denna "oenighet med en själv" är grunden till neurosen. Jag kanske aldrig får lov att vara i centrum när jag är liten, utan får då veta av min mamma att jag bara "gör mig till". Detta hämmande budkap kan jag sedan bära med mig i vuxenlivet och det kan leda till att jag har svårt att hålla föredrag och prata inför andra t.ex.

Jagtillståndsteorin bygger på 3 grundläggande iakttagaelser:
  1. Vi har alla varit barn en gång (Barnjagtillstånd).
  2. Vi har alla lärt oss och tagit efter auktoritetsfigurer (Förälderjagtillstånd).
  3. Vi är alla förmögna till logiskt tänkande och har alla en relation till verkligheten här-och-nu (Vuxenjagtillståndet).


Jagtillstånden är fenomenologiska

Detta betyder att jagtillstånden grundar sig på faktiska fenomen. Eric Berne brukade säga att alla jagtillstånd har en adress och ett telefonnummer. Barnjagtillståndet har t.ex. den adress och tel man hade som barn, när just det jagtillståndet skapades, Ett Föräldrajagtillstånd kan ha haft lärarinnans adress och tel, om det var hennes beteende man lånade in och Vuxenjagtillståndet har den adress och det tel som man har idag.

Modern minnesforskning stödjer att minnen är episodiska, d.v.s. att sådant som "sifferminne" m.m. är rena abstraktioner och att man kommer ihåg i sammanhängande tidssekvenser. Man har också kommit fram till att minnet spontant delas upp i "minnen av själv" (Barnjag) och "minnen av andra" (Förälderjag).

Hur vet man vilket jagtillstånd någon är i?

Det finns 4 sätt att diagnosticera jagtillstånd på. Ofta räcker det att bara titta på beteendet: Är personen barnlik? Här-och-nu? Eller använder han eller hon typiska föräldragester, som ett höjt pekfinger, är moraliserande eller omhändertagande?

Man kan också ställa diagnosen genom att iaktta andra personer och deras samspel med individen. Om någon annan böjer sig ner över personen och säger "Kära nån, hur är det fatt?" med medkänsla i rösten, kan det ju t.ex. tyda på att personen är i sitt Barn. Ett annat sätt är att ställa historiska frågor för att på så sätt ta reda på om det t.ex. har funnits någon person i omgivningen som uttryckt sig likadant som personen själv gör nu (Förälder), eller om personen själv brukade bete sig på ett likartat sätt under sin uppväxt (Barn). Slutligen kan man ställa diagnos på jagtillstånd genom att fråga personen själv om de känner igen sitt tillstånd och själva kan återuppleva det.

Den interna dialogen

Ständigt går vi omkring med olika tankar i huvudet. Dessa tankar tar ofta formen av ett resonerande, en dialog eller en monolog. De kommer alltid från något av våra jagtillstånd och riktar sig till, antingen samma, eller något annat jagtillstånd. Inte sällan upprepar vi åsikter och fostrande budskap som vi har fått från våra föräldrar: "Det där var dumt", "Nu har jag gjort bort mig", "Skit i det", "Gud vilken härlig dag", "En sån här dag ska man inte sitta inne", "Dags att städa" o.s.v. På så vis hålls barndomens historia vid liv på gott och ont.

Den inre dialogen påverkar mycket hur vi känner oss. Om masn inom sig berättar skrämmande historier för sig själv om flygplanskrascher, fulla piloter och tappade vingar, är det ju t.ex. inte konstigt om man är rädd för att flyga.

Problem med jagtillstånden

Två speciella problem som kan uppstå med jagtillstånd är uteslutningar och kontaminationer.

Uteslutningar

En del människor känner sig mycket obekväma eller osäkra i ett visst jagtillstånd och undviker därför att vara i det jagtillståndet. Ibland utesluts jagtillståndet regelbundet, vilket leder till stora problem: Om man utesluter Föräldrajagtillstånd kommer man t.ex. inte att ha tillgång till normer, gränser och värderingar, problem som är vanliga för människor som lider av psykopati. Utesluts barnet, blir man oftast stel, rigid och lite livlös (vanligt bland människor som har schizoida problem) och när man utesluter Vuxen försämras anknytningen till nuet avsevärt, liksom stabilitet och logik. Detta är vanligt vid krisreaktioner och vid olika hysteriska tillstånd.

För normala människor är i regel en uteslutning är ett mycket tillfälligt tillstånd.

Det kan också hända att man känner att man bara kan operera från ett jagtillstånd, och man talar då om uteslutande jag tillstånd: det eviga Barnet, den ständige Föräldern eller uteslutande Vuxen.

Kontaminationer

När fördomar eller åsikter från Föräldern, eller laddade barndomshändelser i Barnet hindrar Vuxen från att se verkligheten här-och-nu som den är talar vi om kontaminationer. När Förälderns fördomsfullhet hindrar en från att uppfatta verkliga förhållanden säger vi att Föräldern kontaminerar Vuxen.

EX: Om man har fördomen att invandrare alltid går på socialbidrag och konfronteras med att en person med utländskt ursprung är skolminister, kan man då bli mycket upprörd och tänka "Jaså, han är skolminister och ändå går han på socialbidrag!!)

När man tar Barn-känslor eller illusioner som fakta kan det betyda att man inte ser skillnaden på att "hon såg på mig som om hon ville döda mig" och "Hon vill döda mig".

Inte sällan har man också dubbelkontaminationer. En person som har svårt för närhet kan t.ex. från sitt barn känna att om han försöker närma sig andra personer så kommer han att bli avvisad och övergiven - vilket bygger på hur det var för honom under barndomen. Samtidigt kan han ha Förälder-åsikten att folk som har förmåga till närhet är "smetiga och äckliga". På så vis stöder de två kontaminatinerna varandra.

Det är bara frågan om kontaminationer när de förhindrar personen att uppleva den objektiva verkligheten. Man kan t.ex. tycka att en del personer (utifrån exemplet ovan) är "smetiga och äckliga", men inte se det som ett faktum, utan förstå att det är en åsikt man har och att andra människor kan ha andra åsikter. Då är det inte fråga om någon kontamination.

När en person väl har lyckats se igenom en kontamination och förstå att det inte handlar om fakta, läker kontaminationen normalt ut direkt av sig själv. Men det är olika hur hårt vi försvarar våra kontaminationer.

Kommunikationsanalys

Den minsta enheten för kommunikation kallas i TA för en Transaktion. En transaktion består av
  1. ett transaktionellt stimulus (t.ex. "Hur mår du?") och
  2. ett transaktionellt respons (t.ex. "Jag mår bra!")
Bara ett transaktionellt stimulus utan respons är alltså inte någon kommunikation. Kommunikationen behöver inte bestå av ord, utan kan handla om ett höjt ögonbryn, en gest, en grimas m.m.

Eftersom vi alltid är i något jagtillstånd så kommer alltid ett TAstimulus från ett visst jagtillstånd. Dessutom riktar det sig till ett visst jagtillstånd hos mottagaren. T.ex "Vad är klockan?" kan vara ett TAstimulus från Vuxen som riktar sig till Vuxen i mottagaren. Så länge som man får svar från det jagtillstånd som man riktar sig till kan kommunikationen pågå hur länge som helst utan avbrott, vare sig den är harmonisk eller konfliktfylld. Sådan kommunikation kallas för komplementär.

Korsad kommuniktion

Däremot blir det lite speciellt när man får svar från ett annat jagtillstånd än det man riktar sig till:
EX: – Vad är klockan? (V->V)
– Ha,ha,ha, vilken töntig fråga! Gud så larvigt!!! (B -> B)
eller
– Jag är så ledsen idag... (B -> F)
– Jag är faktiskt mycket ledsnare än du, så det så! (B -> F)
eller
– Hur är det fatt med dig? (F->B)
– Den här sortens frågor är verkligen legio i det postmoderna samhället (F-> F)

Detta kallas för korsad kommunikation och bygger vanligen på ett omedvetet missförstånd om vilket jagtillstånd den andre utgår ifrån och riktar sig till. Sådana missförstånd handlar också oftast om att man misstolkar situationen beroende på tidigare upplevelser.

När kommunikationen korsas avbryts den. Oftast blir det tyst en stund och en av parterna måste byta jagtillstånd för att kunna återuppta den igen.

Dold kommunikation

Ibland menar man inte det som man säger, utan någonting annat. I sådana fall har man samtidigt två nivåer i kommunikationen: en social (på ytan) och en dold. Exempel på detta är när man vill säga saker som man inte riktigt vill stå för om de inte går hem. Dansgolvet är naturligtvis ett Eldorado för detta:

öppet: – Vill du följa med hem och se på mina etsningar?
dolt: – Vill du följa med hem och älska?
Det är också vanligt vid ironier:
öppet: – Visst är du välklädd: Ditt feta hår matchar din nersmorda tröja!
dolt: – Du ser verkligen inte klok ut!
Eller när någon i överläge kräver att man säger någonting som man inte vill säga:
öppet: – Det är klart att jag ska sluta supa.
dolt: – I alla fall tills du har lämnat rummet!

Det är alltid så att utfallet av dold kommunikation avgörs på den dolda nivån. Den öppna är bara kamouflage.